5. Publicering

Denna fas kan till exempel genomföras så här

Personen som främjar informationsdelning i organisationen och dataförvaltaren

  • utarbetar omfattande metadata för data.
  • utreder var data kan publiceras.
  • publicerar data i en dataportal, såsom avoindata.fi.
  • kommer tillsammans med organisationens kommunikation överens om hur man informerar om publiceringen av data.

Organisationens IT-experter 

  • bereder data för publicering.

Beskrivning av metadata

I det här skedet går vi igenom varför och hur det är bra för organisationen att beskriva det informationsmaterial som ska öppnas samt var beskrivningsinformationen kan publiceras. Beskrivningsinformation kallas också metainformation eller metadata.

Varför är det viktigt att beskriva informationsmaterialet?

Metadata hjälper användare av data, såväl personer som datorer, att förstå data och underlättar därmed vidareutnyttjandet av data. I metadata beskrivs bland annat ursprunget till dessa data, datastrukturen samt rättigheter och licenser som gäller användningen av dessa data. Utan denna information är det inte möjligt att använda data. När data publiceras på internet försvinner dess ursprungliga kontext lätt och därför är det särskilt viktigt att erbjuda användaren metadata. 

Vi föreställer oss att siffran 37 förekommer i informationsmaterialet. Utan metadata kan nummer 37 tyda på till exempel inomhustemperatur, skostorlek, sittplats eller något annat. Endast med hjälp av metadata kan man förstå numrets betydelse på rätt sätt. 

Materialet har i allmänhet två typer av metadata. 

  • Materialets interna metadata, dvs. datamodellen som beskriver materialets informationsfält och deras kopplingar till varandra.
    • I datamodellen kan man till exempel definiera i vilken form tabellens datum är eller vad som avses med kolumnen "namn" i tabellen.
    • Vid fastställandet av datamodellen kan man till exempel utnyttja verktyget interoperabilitetsplattformens datamodeller. 
  • Materialets externa metadata, som beskriver hela materialet, till exempel dess upprätthållare, kvalitet och hur materialet har uppkommit. 

Det finns ingen rekommendation från informationshanteringsnämnden för att beskriva metadata, men till exempel i metadata som publiceras i tjänsten avoindata.fi används EU-ländernas gemensamma datamodell DCAT-AP 2.0.

Enligt INSPIRE-direktivet ska EU:s medlemsländer utarbeta metadata om de geografiska datamängder och tjänster som omfattas av direktivet samt publicera dem i en söktjänst, som i Finland är Paikkatietohakemisto. 

Vad är DCAT-AP-datamodellen?

Datamodellen DCAT-AP bygger på den beskrivningsordlista DCAT (Data Catalog Vocabulary) som skapades av World Wide Web Consortium (W3C).  Syftet med DCAT-beskrivningsordlistan är att förenhetliga metadata som används i tjänster avsedda för delning av olika informationsmaterial.

Även DCAT-AP förenhetligar metadata som krävs för olika länders dataportaler genom att erbjuda en gemensam metadatamodell som alla dataportaler kan utnyttja. Det finns separata versioner av DCAT-AP för geografisk information (GeoDCAT-AP) och statistikdata (StatDCAT-AP). 

Fördelar med att använda datamodellen DCAT-AP:

  • När informationsmaterial från olika länder beskrivs på samma sätt blir materialet mer interoperabelt och lättare att utnyttja även internationellt. 
    • Till exempel finns det en beskrivning av datainnehållet i allt material och beskrivningen finns gärna även på engelska
  • En på förhand fastställd minimimängd beskrivningsdata garanterar att informationsmaterialet har beskrivits på ett tillräckligt högklassigt sätt. 
    • Det är till exempel omöjligt för dem som utnyttjar data att utnyttja data vars beskrivningsuppgifter saknar licens, eftersom användaren inte kan veta vilka villkor som gäller för användningen av data. 
  • Det blir lättare att hitta material ju mer metadata som erbjuds om materialet
    • Nyckelord som läggs till i metadata hjälper till exempel dem som utnyttjar data att hitta data om ett visst ämne i olika tjänster.

Hur lönar det sig att beskriva informationen som ska öppnas?

Metadata bör vara tillgängliga i både människo- och maskinläsbart format.

Det lönar sig att erbjuda metadata på finska, men i mån av möjlighet även på svenska och engelska. I synnerhet engelskspråkiga metadata är till nytta för eventuella internationella dataanvändare. Det informationsmaterial som beskrivs i tjänsten Avoindata.fi finns automatiskt i tjänsten data.europa.eu. Tjänsten samlar europeiska data och på så sätt ger den internationell synlighet för öppen informationen i olika länder. De organisationer som redan öppnat information har i samband med publiceringen av informationsmaterialet publicerat beskrivande information om informationsmaterialet, såsom rubrik, kontext, producent, innehåll och struktur för det publicerade informationsmaterialet.

De organisationer som redan har öppnat information har publicerat metadata tillsammans med datamaterialet antingen i dataportalen (såsom avoindata.fi), på organisationens egna webbsidor eller i båda.

Vilka metadata lönar det sig att erbjuda?

I datamaterialets metadata är det bra att lyfta fram åtminstone följande:

  • basuppgifter såsom namn och licens
    • När du publicerar datamaterialet i dataportalen är de nödvändiga basuppgifterna i allmänhet obligatoriska fält
  • beskrivning av datainnehållet och eventuella brister
  • processen för produktion av information
  • beskrivning av informationens kvalitet med hjälp av indikatorer som är gemensamma för den offentliga förvaltningen.
  • eventuella beräkningsformler eller motsvarande i anslutning till produktionen av informationsmaterial, om möjligt.
  • kontaktuppgifter till upprätthållaren av informationsmaterialet

I informationsmaterialets metadata är det också bra att fastställa hur ofta datamaterialet kommer att uppdateras. Uppdateringstidpunkten och uppdateringscykeln för materialet är viktig information för dem som utnyttjar informationen. Information som delas ut som gränssnittsdelning (såsom väderinformation) kan till och med uppdateras i realtid, men information som delas som fil (såsom statistik) kan uppdateras mer sällan, till exempel en gång per år. 

Metadatapraxis i tjänsten avoindata.fi

När du publicerar information i tjänsten avoindata.fi måste du åtminstone fylla i de obligatoriska metadatafälten. Dessa beskrivningsuppgifter krävs för att publicerade data ska finnas i tjänsten och för att någon ska kunna utnyttja dem. Sådana metadata är bland annat beskrivning och licens. Om man vill kan man också lägga till en separat textfil till datamaterialet, där materialet kan beskrivas närmare.

Metadata som krävs för informationsmaterial i tjänsten avoindata.fi grundar sig på datamodellen DCAT-AP 2.0. DCAT-AP är ett gemensamt avtal mellan EU-länderna om vilka metadata som ska tillhandahållas om informationsmaterial med öppna data. Syftet är att förenhetliga kraven på metadata i olika länder och på så sätt underlätta utnyttjandet av data. När alla länder tillhandahåller likadan information om sitt material i samma form underlättas utvecklingen av internationella applikationer. Det bygger på W3C:s DCAT-standard (på engelska). 

Avoindata.fi har skapat och dokumenterat en egen DCAT-AP-utvidgning (på engelska). Tack vare utvidgningen är även avoindata.fi kompatibel med DCAT-AP, sökningen av tjänsten fungerar bättre och informationsmaterialen hittas enkelt i data.europa.eu-tjänsten, dit materialens metadata kopieras, dvs. genomsöks. Metadatamodellen för beskrivning av informationsmaterial beskrivs också i referensramen för tjänsten avoindata.fi (på finska, Google docs). 

Mer information om DCAT-AP och utvidgningen av avoindata.fi (på finska).

Data.europa.eu erbjuder tilläggsinformation om DCAT-metadatamodellen samt utbildningsvideor (på engelska). 

Praxis för metadata i metadatakatalogen Paikkatietohakemisto

Tjänsten metadatakatalogen Paikkatietohakemisto som upprätthålls av Lantmäteriverket gör det möjligt för producenter av geografisk information att lagra och dela metadata både för material och tjänster enligt INSPIRE och för andra geografiska informationsmaterial och -tjänster. 

I geografiska informationsmaterial beskrivs bland annat den geografiska och tidsmässiga täckningen, produktionsprocessen och begränsningar av tillgången. I tjänsterna för geografisk information beskrivs till exempel det material som erbjuds och länkar till själva tjänsten. När man sätter nyckelordet Avoindata.fi i metadata för öppna geografiska datamängder och -tjänster överförs de vid genomsökning till tjänsten Avoindata.fi. För material och tjänster utanför INSPIRE bör nyckelordet ei-inspire (icke-inspire) läggas till, så att de inte hamnar bland Finlands INSPIRE-uppföljningsresultat.

Nästan 300 personer har registrerat sig i tjänsten, och de representerar cirka 150 organisationer. Metadata har publicerats för över 1 500 geografiska datamängder eller tjänster. Ungefär hälften av dem omfattas av INSPIRE.

Praxis för metadata i tjänsten Helsinki Region Infoshare

Det lönar sig att ge data ett så lättbegripligt namn som möjligt. Dessutom lönar det sig att skriva en lättbegriplig beskrivning av data i ord, där bland annat följande framgår,

  • vilken och hurdan data det är fråga om,
  • hur den har upprättats eller samlats in och
  • finns det något särskilt i dessa data som användaren bör känna till för att kunna tolka data rätt.

I beskrivningen lönar det sig också att öppet berätta om brister i data och om eventuella fel. Det vore också bra om egenskapsuppgifterna för data samt de förkortningar som används i data beskrivs och skrivs ut. Det lönar sig att också översätta metadata för data till engelska.

Metadatamodell som används av HRI (på finska).

Praxis för metadata vid Finlands miljöcentral

Vid SYKE använder man ett lagringsverktyg för att beskriva metadata (metadataeditor) och en separat metadatatjänst avsedd för slutanvändare (på finska). 

Metadata kan produceras från datamaterial och -system, gränssnittstjänster, miljörapporter och forskningsdata. För alla dessa har egna metadataprofiler skapats. Datamaterialens och gränssnittstjänsternas metadataprofiler följer kraven i INSPIRE-direktivet. 

Både metadataeditorn och metadatatjänsten erbjuder öppna gränssnitt för genomsökning av metadata. Via gränssnitten överförs beskrivningarna av SYKEs material och gränssnitt till Metadatakatalogen (metadata enligt INSPIRE-direktivet) som upprätthålls av Lantmäteriverket, till tjänsten avoindata.fi (metadata för SYKEs öppna material) som upprätthålls av MDB samt till CSC:s tjänst Etsin.fi.

Till SYKEs metadatasystem hör en metadataeditor och en metadatatjänst avsedd för slutanvändare av metadata. Båda tjänsterna erbjuder ett gränssnitt för genomsökning av metadata.

Praxis för metadata vid Statistikcentralen

För att skapa och tolka tillförlitlig statistik krävs mycket bakgrundsinformation om statistiken och de saker som beskrivs i dem. I avsnittet Information om statistik har man samlat metadata för Statistikcentralens statistik.

Metadatatjänsten innehåller följande metadatahelheter.

Statistikcentralen upprätthåller och publicerar nationella klassificeringsrekommendationer. De flesta av dessa grundar sig på internationella standarder som fastställts genom EU-direktiv. Genom att använda klassificeringsrekommendationerna främjas jämförbarheten mellan statistikuppgifter som producerats vid olika tidpunkter och från olika områden.

Klassificeringarna består av benämningar, dvs. namn på klasser, dvs. nummer- eller bokstavsserier, samt beskrivningar av klasserna, dvs. definitioner. Med en klassificering avses en indelning av enskilda uppgifter som förekommer i statistikmaterialet efter fastställda egenskaper i olika grupper på ett sådant sätt att varje enhet ingår i endast en grupp. I samband med indelningen namnges grupperna och de får koder. Statistikcentralens klassificeringar har också publicerats via den öppna gränssnittstjänsten (på engelska).

Utnyttjande av interoperabilitetsplattformen

Interoperabilitetsplattformen som upprätthålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata möjliggör en enhetlig beskrivning och definition av innehållet samt ett effektivt och transparent samarbete inom informationshanteringen. Den består av ordlistor, koder och datamodeller som behövs i dataflöden och annan informationshantering. 

Interoperatibilitetsplattformen är både för den offentliga förvaltningen och för den privata sektorn. Plattformen är tillgänglig avgiftsfritt för terminologiskt terminologiarbete, administration av kodsystem och datamodellering. De som producerar datainnehållet ansvarar för att definiera sin information samt för att den är uppdaterad och av god kvalitet.

De färdiga datadefinitionerna på interoperabilitetsplattformen kan utnyttjas fritt. Utnyttjandet av färdiga koder och datamodeller i systemutvecklingen är kostnadseffektivt och förbättrar kompatibiliteten mellan de olika aktörernas system. Att använda enhetliga begrepp underlättar planeringen och förståeligheten av tjänster.

Interoperabilitetsplattformen utnyttjar kompatibilitetsmetoden (på finska). Med hjälp av metoden skapas och uppdateras informationens semantiska kompatibilitet, dvs. hanteringen av informationen så att dess betydelse i dataflödet bevaras. Kompatibilitetsmetoden är ett gemensamt sätt att producera, administrera och uppdatera de datadefinitioner och den metadata som behövs i bakgrunden av digitala tjänster och dataflöden.

Centralt är att den informationsdefiniering som beskriver datainnehållet är enhetligt och vidareutnyttjas: ordlistor, koder och datamodeller som tidigare skapats utnyttjas i så hög grad som möjligt. Innehållet enligt kompatibilitetsmetoden beskrivs på Interoperabilitetsplattformen, som är en öppen webbplattform för att göra maskinförståeliga datadefinitioner.

Kompatibilitetsmetoden styr skapandet av gemensamma kärnbegrepp, kärnklasser och kodsystem för organisationer och hur beskrivningar som gjorts av en organisation kan göras allmänt tillgängliga för alla. Samtidigt styr den också hur dessa gemensamma beskrivningar kan utnyttjas när organisationer gör egna beskrivningar.

I den offentliga dokumentationen av interoperabilitetsplattformen (på finska) har man samlat nödvändig information om hur man kan ansluta sig till Interoperabilitetsplattformen och grundläggande anvisningar om hur man kan komma igång med användningen av verktygen.

Publikation och kommunikation

I det här skedet beskrivs hur och var det är bra att publicera informationsmaterialet och hur man ska kommunicera om det.

Det finns inga officiella rekommendationer för publicering och kommunikation av informationsmaterial som ska öppnas.

De organisationer som redan öppnat information har i allmänhet publicerat det informationsmaterial som ska öppnas jämte metadata i den offentliga dataportalen, så att informationsmaterialet kan hittas så enkelt och snabbt som möjligt. 

Var lönar det sig att publicera öppna data?

I Finland finns det flera dataportaler som inrättats för att dela information.

  • I tjänsten avoindata.fi kan vem som helst publicera alla typer av öppna data
  • Städerna i huvudstadsregionen publicerar i regel sina data i HRI-tjänsten.
     

Det är bra om statsförvaltningens öppningar av data görs synliga i tjänsten avoindata.fi. På så sätt når meddelandet många som är intresserade av att utnyttja data.

Tjänsten avoindata.fi fungerar som en nationell kontaktpunkt för öppna data, där beskrivningsuppgifterna för det informationsmaterial som finns i tjänsten genomsöks och publiceras i tjänsten data.europa.eu som administreras av Europeiska kommissionen. Avoindata.fi innehåller mycket beskrivningsinformation om datamaterial som publicerats i andra finländska dataportaler - uppgifterna genomsöks bland annat i tjänsten Helsinki Region Infoshare och i Metadatakatalogen.

Utöver att organisationen publicerar beskrivningen av sitt datamaterial i någon dataportal kan organisationen också publicera information på sina egna webbsidor.

Iakttagande av FAIR-principerna vid publicering av data

FAIR-principerna har ursprungligen utvecklats för forskningsdata. De kan dock också tillämpas vid publicering av öppna data, även om alla principer inte nödvändigtvis kan följas som sådana.

FAIR-förkortningen kommer från orden 

  • Findable (enkel att hitta)
  • Accessible (tillgänglig)
  • Interoperable (interoperabel) och 
  • Re-usable (återanvändbar). 

Genom att följa principerna strävar man efter att säkerställa att data är lätta att återanvända och att publicerade data jämte beskrivningar håller hög kvalitet. 

Kontrollera att den öppna data som du publicerar följer FAIR-principerna:

  1. Publicera data i en offentlig dataportal, till exempel i avoindata.fi. 
  2. Säkerställ att data får en individuell identifikation.
  3. Publicera data i öppet filformat.
  4. Beskriv data på ett heltäckande sätt.
  5. Licensiera data med öppet användningstillstånd, såsom Creative Commons BY 4.

Läs mer om FAIR-principerna vid publicering av öppna data (på finska).

Hur lönar det sig att kommunicera om publiceringen av data?

Det lönar sig för organisationen att marknadsföra det informationsmaterial som den öppnat med olika kommunikationssätt och uppmuntra till att utnyttja data.

Information som öppnats kan meddelas till exempel på organisationens

  • webbplats,
  • i nyhetsbrevet och
  • i sociala medier.

Dessutom kan data presenteras för organisationens nätverk. Man kan även uppmuntra till att utnyttja data genom att ordna olika evenemang där data utnyttjas. 

Det lönar sig också för organisationen att uppmuntra dem som utnyttjar data att berätta om applikationer som använder öppna data som organisationen publicerat. Eventuella exempel på applikationer kan lyftas fram till exempel i sociala medier och på så sätt inspirera andra applikationsutvecklare och dataanvändare.

Publicering på avoindata.fi

Avoindata.fi är en nationell tjänst för öppna data. Syftet med den är att samla alla öppna data i Finland på ett och samma ställe. En fördel med den nationella portalen är att organisationen inte behöver använda sina egna resurser för att utveckla och underhålla en portal. Dessutom är det lätt för olika användare att hitta materialet. Tjänsten avoindata.fi grundar sig på öppen källkod och är tillgänglig på tre olika språk.

Tjänsten avoindata.fi erbjuder bland annat

  • En avgiftsfri publiceringsplattform för öppet informationsmaterial. 
  • Internationell synlighet. Data.europa.eu-tjänsten genomsöker tjänsten avoindata.fi, dvs. alla data som laddats upp i tjänsten finns också i den europeiska internationella portalen för öppna data.
  • Statistik. Avoindata.fi ger information om bland annat hur tjänsten används samt om hur populära organisationer och informationsmaterial är.
  • Stödmaterial för att öppna och publicera data.

Det är också möjligt att använda avoindata.fi via gränssnitt. Mer information om användningen av avoindata.fi via gränssnitt (på finska).

Publicering i metadatakatalogen Paikkatietohakemisto och i tjänsten Paikkatietoikkuna.fi

Metadatakatalogen Paikkatietohakemisto är en nationell metadatatjänst som upprätthålls av Lantmäteriverket och där informationsproducenterna utarbetar, publicerar och uppdaterar metadata. Läs mer om publicering av metadata i Paikkatietohakemisto.

Tjänsten Paikkatietoikkuna.fi är en nationell geoportal som upprätthålls av Lantmäteriverket och som presenterar geodatamaterial och -tjänster samt möjligheterna att utnyttja dem. Lantmäteriverket exporterar på begäran kartlager som publicerats via informationsproducenternas gränssnittstjänster till Paikkatietoikkuna. Med varje informationsproducent ingås ett avtal där man bland annat kommer överens om användarvillkoren. Mer information om Paikkatietoikkuna.

Tjänsterna är en central del av Finlands implementering av INSPIRE. INSPIRE-direktivet förpliktar myndigheter som administrerar eller underhåller geografiska datamängder som omfattas av direktivets tillämpningsområde. Mer om skyldigheterna i INSPIRE-direktivet på Lantmäteriverkets webbsidor.

Publicering i HRI-tjänsten

Öppna data från städerna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla med samkommuner) publiceras på hri.fi, där metadata för data automatiskt genomsöks i avoindata.fi.

Det lönar sig att kommunicera om öppnade data och större uppdateringar i så stor utsträckning som möjligt. Om möjligt lönar det sig att kommunicera om till exempel versionsuppdateringar av gränssnitt redan på förhand. Lämpliga kommunikationskanaler är utöver organisationens egna webbsidor och intranät bland annat nyhetsbrev, sociala medier och olika evenemang. Kommunikationen kan skötas av flera aktörer: i huvudstadsregionen kommunicerar till exempel den aktör som öppnat data samt HRI-tjänsten om öppnandet.

Uppdaterad datum: 7.12.2022