Tjänsten Suomi.fi-öppnadata är en nationell tjänst för publicering och utnyttjande av öppna data. Tjänsten är en katalog för öppna data som är tillgängliga i Finland. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för utvecklingen av tjänsten.

Tjänsten Suomi.fi-suojattudata (skyddade data) är en nationell centraliserad informationspunkt som beskriver datamängder för olika organisationer inom den offentliga förvaltningen. Det är möjligt att söka i tjänsten och tjänsten innehåller en sammanfattning av alla datamängder som omfattas av dataförvaltningsakten. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för utvecklingen av tjänsten.

Suomi.fi-informationsleden är avsedd för alla som utbyter information med den offentliga förvaltningen. Enligt lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) är organisationer inom den offentliga förvaltningen skyldiga att använda tjänsten för informationsöverföring. Tjänsten erbjuder ett datasäkert sätt att överföra information mellan olika organisationers informationssystem. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansvarar för utvecklingen av tjänsten.

Data.europa.eu är en europeisk dataportal för skördning från alla portaler för öppna data i Europa, dvs. även tjänsten Öppnadata. Portalen upprätthålls av Europeiska kommissionen.

Av denna anledning bereddes år 2017 promemorian Finland behöver informationspolitik (på finska), under ledning av finansministeriet, som skapade en grund för informationspolitik som en ny politisk sektor. Kort därefter bereddes redogörelsen Etisk informationspolitik i AI-tidsåldern (på finska, pdf), som statsminister Sipiläs regering lämnade till riksdagen i december 2018. I redogörelsen granskades informationspolitiken inte bara med tanke på informationshanteringen utan också med tanke på förutsättningarna för att utnyttja informationen, värdegrunden och de etiska principerna samt de ekonomiska effekterna. Redogörelsen fungerar som underlag för information och riktlinjer och utifrån den kan man i fortsättningen bereda åtgärder.

I statsminister Marins regeringsprogram (10.12.2019) angavs som mål att bland annat fördjupa ledningen av informationspolitiken och göra öppenheten i den offentliga informationen till en bärande princip för hela informationspolitiken. Utnyttjandet av information och ett förutseende tillhandahållande på ett så mångsidigt sätt som möjligt betonas som en av riktlinjerna i Strategin för den offentliga förvaltningen. Strategin styr och stärker reformen av hela den offentliga förvaltningen på 2020-talet.

Finansministeriets projekt ”Utnyttja och öppna data” som fastställdes för åren 2020–2022 bidrog för sin del till att målen i statsminister Marins regeringsprogram uppnåddes bland annat genom att utarbeta ett förslag till strategiska mål för informationspolitiken. Dessa strategiska mål för informationspolitiken godkändes 17.3.2022 som en del av statsrådets principbeslut om att utnyttja och öppna information. Syftet med de strategiska målen och åtgärderna som genomför dem är att stödja den offentliga förvaltningen i att utnyttja och öppna information med gemensamma, tvärgående mål och åtgärder. Läs mer i statsrådets principbeslut (på finska).

De strategiska målen för informationspolitiken gäller i synnerhet aktörer inom den offentliga förvaltningen. Principbeslutet ger anvisningar och riktlinjer för beredningen av myndighetsåtgärder för utnyttjande och öppnande av information inom statsförvaltningen.

Målen har delats in i fyra olika temahelheter:

1. Styrning, samordning och samarbete
   1. Utnyttjandet och öppnandet av information styrs och koordineras på riksnivå.
   2. Lagar, förordningar och föreskrifter samt principer och riktlinjer förtydligas så att de blir enhetliga, så att informationen kan utnyttjas effektivare.
   3. För att utnyttja och öppna information bedrivs omfattande samarbete över sektorsgränserna mellan den offentliga, privata och tredje sektorn samt internationellt.
2. Strategi och verksamhet
   1. Utgångspunkten för att utnyttja och öppna information är kundernas behov, att förbättra kundorienteringen samt likabehandling.
   2. Informationens samhälleliga värde och genomslagskraft samt nyttan av att utnyttja och öppna informationen har identifierats.
   3. Organisationernas strategi stöder utnyttjandet och öppnandet av information.
   4. Informationen används ansvarsfullt och spridningen av felaktig information i samhället bekämpas.
3. Informationshantering
   1. Informationsmiljöerna är kända och informationsresurserna är lätta att hitta och tydligt beskrivna.
   2. De centrala nationella informationsresurserna har identifierats och uppgifterna i dem kan utnyttjas centraliserat.
   3. De uppgifter som utnyttjas är interoperabla och högklassiga i enlighet med de nationella kvalitetskriterierna.
   4. Informationen är tillgänglig via programmeringsgränssnitten (API) och gränssnitten används aktivt.
   5. Informationssäkerhets- och dataskyddsriskerna har identifierats och säker praxis har skapats för att utnyttja och öppna information.
4. Möjliggörare
   1. Det finns tillräckliga resurser för att utnyttja och öppna information.
   2. Omfattande nationellt stöd och handledning i olika former är tillgängliga för att utnyttja och öppna information.
   3. Nivån på kunnandet i anslutning till utnyttjande och öppnande av information är hög och det finns tydliga utbildningsvägar för kompetensutveckling.
   4. Öppna plattformar, utvecklingsmiljöer och verktyg för att utnyttja och öppna information är tillgängliga.

• En handbok för informationspolitiken har beretts: Mot hållbar informationspolitik – Framåt i en brytningstid (på finska, pdf).
• Till finansministeriets informationspolitiska verkställighetshelhet hör
  • Webbutbildningen Introduktion till informationspolicypolitik (på finska) i eOppiva är öppen för alla. Utbildningen följer handboken och väcker diskussion om informationens betydelse i det egna arbetet och på ett bredare plan i hela samhället.
  • Podcasten Tiedon äärellä – tietopolitiikasta tekoihin (på finska).

Ledning genom information utförs på mycket olika sätt i praktiken. Genomförandesättet beror på organisationens struktur, ledningssätt och hur man vill använda informationen i organisationens beslutsfattande och verksamhetsutveckling.

Processen för ledning genom information inleds ofta med en definition av problemet eller målet. Härnäst kartläggs och samlas nödvändig information in från olika källor och informationen görs tillgänglig till behövliga delar, varefter man går vidare till att utnyttja informationen, analysera den och dra slutsatser.

Bild: Processen för ledning genom information

Ledning genom information kan basera sig på både information inom organisationen som uppstår genom den egna verksamheten och extern information, som till exempel kan vara information som beskriver verksamhetsmiljön. Till exempel är den information som bildas av den egna verksamheten inom social- och hälsovården mycket central. Å andra sidan är företagsinformation som samlas in av den offentliga förvaltningen ett bra exempel på information som många företag utnyttjar som en utomstående informationskälla i sin egen ledning genom information.

Idag finns det mycket goda förutsättningar för ledning genom information eftersom organisationer inom den offentliga förvaltningen redan i stor utsträckning delar med sig av sina offentliga uppgifter, antingen som öppna data eller enligt avtal. I praktiken försvåras dock utnyttjandet av information ofta av bland annat faktorer i anslutning till införande, utnyttjande eller kvalitet.

Mer information om grunderna och praxisen för ledning genom information finns bland annat i följande källor:

• Verket Informationsledning (på finska). Tammerfors tekniska universitet, Tietojohtamisen tutkimuskeskus Novi. 2013.
• Tietojohtaminen ry:s material (på finska)
• Statskontorets material om ledning genom information
• Handbok för ledning genom information (på finska) (Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulu, Miia Kosonen)

Inom den offentliga förvaltningen har kulturen av ledning genom information främjats bland annat genom projektet Tietokiri, som leddes av Statskontoret. Syftet har inte bara varit att skapa nya tjänster (bland annat en gemensam informationsplattform, analys- och rapporteringstjänster), utan också att synliggöra resultaten av ledning genom information och sprida god praxis. Nätverksbaserad verksamhet och samarbete har varit hörnstenar i arbetet, och förutom Statskontoret har arbetet även styrts av finansministeriet, Palkeet, Hansel, Lantmäteriverket, HAUS och DigiFinland.

Ett av de viktigaste målen med Tietokiri har varit att kombinera information som olika aktörer förfogar över för att utnyttja den på ett mer effektivt sätt och öka transparensen inom den offentliga förvaltningen. På den gemensamma informationsplattformen har man samlat uppgifter om statsförvaltningens verksamhet, ekonomi och förvaltning som finns i de gemensamma serviceproducenternas register. På analysplattformen behandlas informationen av Palkeets och Statskontorets analytiker på uppdrag av ministerierna och ämbetsverken. På informationsplattformen kan man kombinera uppgifter från olika källor, vilket gör det möjligt att skapa ny information. Dessutom säkerställs att det inte genom att kombinera uppgifterna kan uppstå information som är sekretessbelagd enligt säkerhetsklassificeringarna. Till rapporteringsplattformen överförs informationen från analysplattformen så att uppgifterna inte innehåller personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter enligt offentlighetslagen.

Fördelarna med att samla in statens gemensamma information är många: öppenheten och transparensen i förvaltningen ökar, i och med en mer enhetlig informationsarkitektur förbättras förutsägbarheten och jämförbarheten, och å andra sidan kommer även insamlingen av uppgifter att kräva mindre resurser i fortsättningen.

På webbplatsen valtiolla.fi (på finska) har Tietokiri samlat olika intressanta exempel på ledning genom information.

Genom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet produceras information som stöd för beslutsfattande, ledning genom information och verksamhetspraxis. Verksamheten styrs av statsrådets årliga utrednings- och forskningsplan, och projekten som genomförs pågår i högst tre år. Bedömningskriterierna för projekten är deras relevans, effektivitet, användbarhet, kvalitet och genomförbarhet. Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsprojekt. I Petteri Orpos regeringsprogram har man beslutat att denna verksamhet ska upphöra.

Tietojohtaminen ry (på finska) främjar kunskapsbaserat värdeskapande samt utnyttjande av information i beslutsfattandet och i all samhällelig verksamhet. Föreningen gör ledning genom information känt, ger yttranden, utbildar organisationer inom den offentliga och privata sektorn samt publicerar tidningen Tietoasiantuntija och bloggar.

Syftet med Tietojohtamisen verkosto ry (på finska) är att förmedla information särskilt om god praxis för ledning genom information inom social- och hälsovårdssektorn och att främja samarbetet i den nationella kontexten för informationsledning. Föreningen erbjuder aktuell information om teman i anslutning till informationsledning i form av bloggtexter, webbinarier och seminarier.

Helsinki Graduate School of Economics (Helsinki GSE) (på engelska) grundade i april 2020 ett ekonomiskt lägesrum som erbjöd ministerierna och andra offentliga aktörer information som stöd för det finanspolitiska beslutsfattandet under coronaviruspandemin. Målet med lägesrummet var att erbjuda information nästan i realtid om utvecklingen inom företagssektorn, på arbetsmarknaden och i hela samhället. Helsinki GSE har specialiserat sig på ekonomisk forskning och undervisning.

Datarummet som grundades år 2022 är en enhet vid Statens ekonomiska forskningscentral (VATT) som utför utredningsarbete som stöder ett snabbt och kunskapsbaserat beslutsfattande. Centret har ett nära samarbete med Helsingfors GSE och Statistikcentralen. Datarummet har fått en treårig finansiering från finansministeriet för åren 2023–2025.

I Tammerfors har det funnits forskning och undervisning i informationsledning i över 20 år. Forskning av Tietojohtamisen tutkimuskeskus är internationellt erkänd inom informationssystemvetenskap (IS) och kunskapshantering (KM). Mer information om forskningsgruppen Novi (på finska).

En informationshanteringsenhets ledning ska enligt 4 § 2 mom. i informationshanteringslagen ombesörja att det vid enheten finns uppdaterade anvisningar

• om hantering av datamängder
• om användning av informationssystem,
• om databehandlingsrättigheter,
• om informationshanteringsansvar,
• om informationsrättigheter,
• om informationssäkerhetsåtgärder samt
• om beredskap för undantagsförhållanden.

Ledningen fastställer hur man säkerställer att anvisningarna är uppdaterade och vilka aktörer som ska ansvara för att anvisningarna är uppdaterade.

Enligt informationshanteringslagen ska ledningen också se till att det vid enheten kan erbjudas utbildning varmed det säkerställs att de anställda och personer som arbetar för informationshanteringsenhetens räkning är tillräckligt förtrogna med gällande författningar, föreskrifter och med informationshanteringsenhetens anvisningar om informationshantering och databehandling samt om offentlighet och sekretess i fråga om handlingar.

Informationshanteringsnämnden har utfärdat en rekommendation om genomförandet av ledningens ansvar i informationshanteringen (på finska, pdf) (Finansministeriets publikationer 2020:18), enligt vilken det rekommenderas att de som har det övergripande ansvaret för informationssäkerheten, informationssystemen, informationsresurserna, registerföringen, beslutsfattandet i anslutning till begäran om handlingar, ärendehanteringen och arkivväsendet ansvarar för uppdateringen av anvisningarna.

Man kan öka kunskaperna om att öppna information genom att fördjupa sig i böcker och annat material som om ämnet. Användbara material är bland annat:

• Offentliga data - introduktion till att öppna informationsresurser (på finska, pdf)
• Museiverkets guide för att öppna information (på finska)
• Utvecklingsguide för Helsingfors digitala tjänster (på finska)
• Utbildningsmaterial för tjänsten Helsinki Region Infoshare (på finska)
• Anvisningsmaterial för öppnande av kommuners och samkommuners inköpsfakturor (på finska)

Man kan utveckla kunskaperna i att öppna information genom att delta i utbildningar som erbjuds på webben eller som närvarotillfällen.

Utbildningar som är öppet tillgängliga på webben:

• eOppiva-webbutbildningar (på finska) som behandlar delning av information, kvalitet och interoperabilitet.
• Datakoulu.fi (på finska) är en webbplats som upprätthålls av Open Knowledge Finland ry och som samlar utbildnings- och studiemöjligheter inom öppen information och öppna data på ett ställe.
• Utbildningen i öppen vetenskap (på finska) främjar öppenheten i vetenskapens och forskningens verksamhetskultur och stöder stärkandet av kompetensen inom öppen vetenskap. 
• eLearning-utbildningar i tjänsten Data.europa.eu (på engelska)
• Internationella utbildningar i öppna data erbjuds bland annat av Open Data Institute (på engelska).

HRI-tjänsten ordnar regelbundet flera gånger per år utbildningar för anställda i huvudstadsregionens städer i att öppna data. I utbildningen går man bland annat igenom grundbegreppen för öppna data, processen för att öppna data samt HRI:s verksamhet och organiseringen av öppnandet av data i huvudstadsregionen. Syftet med utbildningarna är att öka medvetenheten om öppnandet av data och fördelarna med öppna data, samt att ge konkreta anvisningar för öppnandet av data. Mer information och utbildningsmaterial (på finska).

Datatukiverkosto stöder samarbetet mellan Tieteen tietotekniikan keskus (CSC) och forskningsorganisationernas datastödpersonal. Nätverket strävar efter att skapa en smidig dialog mellan dataexperter i olika organisationer, möjliggöra kamratstöd och att ställa frågor med låg tröskel.

På Datatukiverkostos webbplats (på finska) finns omfattande utbildningsmaterial om delning av forskningsmaterial och CSC:s tjänster bl.a. i form av webbinarier, videor och PowerPoint-presentationer.

Möjliggörarens uppgifter:

• Inleder bildningen av ekosystemet
• Definierar värdelöftet, de strategiska målen och de etiska principerna
• Säkerställer att verksamheten har en ägare
• Skapar trovärdighet

Ägarens uppgifter:

• Tar ansvar för den praktiska verksamheten
• Utarbetar en långsiktig utvecklingsplan
• Ansvarar för ekosystemets, plattformens och programmeringsgränssnittets funktion
• Kartlägger aktörerna och engagerar dem i dataekosystemet

Möjliggörarens och ägarens gemensamma uppgifter:

• Utarbetar en vision för ekosystemets framtida målbild som man vill uppnå inom en viss tidsperiod
• Uppskattar och säkerställer finansieringsbeloppet

Operatörens uppgifter:

• Sköter det tekniska underhållet och monitoreringen av plattformen. Ofta sköts rollen i samarbete med ett utomstående företag inom IT-branschen.

Ägarens och operatörens gemensamma uppgifter:

• Kommer överens om förfarandena

Dataproducentens uppgifter:

• Delar data som motsvarar kundbehoven
• Beaktar mottagen respons så att de data som öppnats verkligen skapar värde och så att den som utnyttjar data kan bygga upp egna tjänster med hjälp av dessa data

Operatörens och dataproducentens gemensamma uppgifter:

●    Ser tillsammans till att de data som delas är högklassiga och interoperabla

Dataanvändarens uppgifter:

• Ge respons om data till dataproducenten
• Producerar tjänster med hjälp av data
• Skapar ett värdelöfte för sin verksamhet
• Producerar innehåll
• Skaffar kunder 
• Delar tjänsten med kunderna

Dataproducentens och dataanvändarens gemensamma uppgifter:

• Samarbetar med varandra

Hackathon är ett evenemang där team av olika storlek skapar olika lösningar på särskilt definierade utmaningar eller uppdrag. Utmaningarna kan till exempel framföras av en organisation eller ett företag inom den offentliga förvaltningen. Teamen som deltar i Hackathon består i allmänhet av personer som är självstyrande, intresserade av ämnet och som representerar olika branscher och bakgrunder.

Hackathoner pågår vanligtvis i några timmar eller några dagar och teamen ska slutföra sina lösningar under evenemanget. I slutet av evenemanget belönas ofta de bästa lösningarna av de som definierar utmaningarna.

Hackathoner är vanligtvis evenemang med avslappnad atmosfär och goda möjligheter att nätverka och hitta samarbetspartner. I Finland har olika aktörer aktivt ordnat hackathoner under de senaste åren. Teman för Hackathoner varierar mycket, men mycket ofta uppmuntras det vid hackathonerna till att utnyttja öppna datamängder. Utnyttjandet av datamängderna har också gett värdefullt mervärde för utvecklingen av lösningar. Resultaten av Hackathoner kan ge den öppna informationen publicitet och fler användare.

Helsinki Digital Humanities Hackathon

Helsingfors universitet ordnar årligen Helsinki Digital Humanities Hackathon (på engelska). Evenemanget har ordnats sedan år 2015.

Statistikcentralens tävling Datamenestyjät

Tävlingen Datamenestyjät (på finska), som riktar sig till aktörer som utnyttjar Statistikcentralens datamängder, ger samhälleliga fördelar genom att förbättra dataläskunnigheten, främja och utveckla utnyttjandet av öppna data samt främja förutsättningarna för kunskapsbaserat beslutsfattande i samhället. I tävlingen söker man lyckade praktiska lösningar som grundar sig på kunskap samt möjligheter att använda öppna datamängder.

Open Finland Challenge

I Finland ordnades under flera år en riksomfattande idétävling för öppna data, där man strävade efter att producera innovationer som främjar ett öppet samhälle och sökte lösningar på utmaningar med anknytning till olika teman. Tävlingen resulterade i flera applikationer för användning av öppna data, bland annat planerings- och delningstjänsten för Miils-recept (på engelska) och The Flow Towards Europe, som visualiserar flyktingkrisen (på engelska).

{API: Suomi} är en offentlig och öppen Facebook-grupp där man diskuterar öppna data, programmeringsgränssnitt, API-ekonomi, branschstandarder och annat som gäller ämnet. Gruppen är en informell plattform för informationsdelning. Företagsledare, sakkunniga, tjänstemän, forskare, medborgarsamhällsaktörer, placerare, representanter för produkt- och serviceföretag inom gränssnittet medverkar i gruppen.

Målet med nätverket voinGLAM är att samarbeta med kulturarvsorganisationer samt främja öppnandet av kulturdata och digitalt innehåll och utnyttjandet av öppet material. AvoinGLAM är en del av det internationella OpenGLAM-nätverket som består av aktörer som arbetar med öppet innehåll och information.

Nätverket har en offentlig Facebook-grupp Avoin GLAM. AvoinGLAM arbetar numera under OKFI i nära samarbete med Wikimedia Finland.

Finland har varit medlem i det internationella partnerskapsprojektet för öppen förvaltning sedan 2013. I projektet främjar varje land öppenhet i förvaltningen genom tvååriga handlingsprogram. 

Finansministeriet har publicerat en strategi för öppen förvaltning som styr arbetet inom öppen förvaltning i Finland. Du kan läsa mer om strategin för öppen förvaltning på webbplatsen för öppen förvaltning.

Strategin består av fyra tyngdpunkter inom öppen förvaltning. De konkreta tyngdpunkterna i strategin styr verksamheten i Handlingsprogrammet för öppen förvaltning på 2020-talet.

• En öppen förvaltning stärker dialogen i samhället.
• En öppen förvaltning främjar allas rätt att förstå och bli förstådd.
• Ledning och kompetens säkerställer allas möjlighet till delaktighet.
• Finland främjar aktivt öppen förvaltning internationellt.

Öppna data är också ett av temana för öppen förvaltning, eftersom det ökar transparensen i förvaltningens verksamhet och förebygger korruption. Läs mer om ämnet på Öppna förvaltningens webbsidor.

Creative Commons Finland (CCFI) är ett nätverk som representerar det globala Creative Commons-nätverket i Finland. CCFI lyder under OKFI.

CCFI administrerar webbplatsen creativecommons.fi och har koordinerat upprättandet av översättningar till finska av de olika versionerna av Creative Commons-licenserna.

Nätverket Fairdata (på finska) förbättrar samarbetet och informationsutbytet mellan de organisationer som utnyttjar servicehelheten Fairdata och CSC – Tieteen tietotekniikan keskus Oy. Fairdata-tjänsterna är tjänster som erbjuds av undervisnings- och kulturministeriet för hantering av digitalt material. Fairdata-tjänsterna gör det möjligt att hantera forskningsmaterial och anslutande beskrivningsinformation, förvara det på ett säkert sätt och göra det lätt att hitta det. CSC genomför och upprätthåller Fairdata-tjänsterna (på finska). Alla som är intresserade av att använda och utveckla Fairdata-tjänsterna är välkomna att delta i nätverkets verksamhet.

Facebook-gruppen Finnish Open Data Ecosystem (FODE) grundades år 2009 och administreras av OKFI. Gruppen är offentlig och öppen för alla som är intresserade av öppna data. Det är fråga om Finlands största Facebook-grupp för öppen information med cirka 5 000 medlemmar.

På inbjudan av Fintraffic håller ett stort antal aktörer inom trafiksektorn tillsammans på att bygga upp ett databaserat ekosystem för trafiken. Målet är bland annat att genom öppna gränssnitt förbättra informationens interoperabilitet. Genom samarbete mellan aktörerna eftersträvas konkurrenskraftiga och skalbara trafik- och mobilitetstjänster på både den inhemska och den internationella marknaden som möjliggör trygga, utsläppssnåla och användarorienterade rese- och transportkedjor som förenar olika trafikformer.

Läs mer om dataekosystemet för trafiken (på finska). 

HRI Loves Developers är en kommunikations- och samarbetsverksamhet som riktar sig till utvecklare som är intresserade av öppna data i huvudstadsregionen. Verksamheten koordineras av Helsingfors Region Infoshare, en gemensam tjänst för öppna data för städerna i huvudstadsregionen. En av kommunikationskanalerna för verksamheten är den offentliga Facebook-gruppen HRI Loves Developers. HRI ordnar träffa för utvecklare 4-5 gånger per år. Dessa träffar är öppna för alla och fokuserar på ett visst tema. Bekanta dig närmare med huvudstadsregionens städers utvecklarsamarbete (på finska).

Utöver utvecklarträffarna bedriver HRI kurs- och föreläsningssamarbete med högskolorna i huvudstadsregionen. HRI:s experter har hållit många enskilda föreläsningar om öppna data och öppen geografisk information samt om möjligheterna att utnyttja dem. Dessutom har HRI i flera år bedrivit kurssamarbete med yrkeshögskolan Metropolia. På kursen som pågår en termin arbetar de studerande i små grupper där de skapar mobilapplikationer med anknytning till angivna teman eller data.

KIRAHub (på finska) är ett ekosystem inom fastighets- och byggbranschen, vars vision är att göra Finland till en föregångare inom hållbar digitalisering av den byggda miljön. KIRAHub samlar och utvecklar också själv nödvändiga plattformar för att påskynda en hållbar digitalisering inom näringsgrenen, såsom ekosystemläget Urban3, den internationella WDBE-konferensen och diskussionsforumet KIRAHVI som är öppet för alla.

Finlands Kommunförbund är intressebevakare, utvecklarpartner samt tillhandahållare av expert- och informationstjänster för den kommunala sektorn med Finlands kommuner och städer som medlemmar. I verksamheten deltar också landskapsförbunden, övriga samkommuner samt aktiebolag med kommunal bakgrund. Kommunerna i Finland producerar och utnyttjar information självständigt. I synnerhet för små kommuner är Kommunförbundet och dess anvisningar, guider, utbildningar och tjänster av central betydelse för att göra det möjligt att öppna data. Mer information om Kommunförbundets tjänster (på finska). 

Facebook-gruppen Kuntien avoin data är ett offentligt nätverk som grundats för de behov som kommunernas data- och informationsöppnare kan ha. I gruppen kan kommuner och andra instanser som samarbetar med kommunerna, såsom högskolor, företag, andra myndigheter och olika samfund eller enskilda personer dela information. De kan även fråga om de funderar på något gällande öppnande av information, ge kompisar råd kring information, söka samarbetspartner och ge varandra kamratstöd i att fungera som öppnare av information och förvaltningen i kommunen. Finlands Kommunförbunds sakkunniga ansvarar för upprätthållandet av gruppen.

Det internationella nätverket Open and Agile Smart Cities (OASC) (på engelska) skapar en grund för databaserat samarbete som främjar interoperabla lösningar, företagens innovationsverksamhet och uppkomsten av smarta tjänster. I nätverket som grundades år 2015 deltar städer från bland annat Finland, Danmark, Belgien, Spanien och Brasilien. Målet är att man i städerna ska kunna bygga upp tjänster som baserar sig på enhetliga programmeringsgränssnitt och datamodeller som valts utifrån verkliga användarerfarenheter.

Open Knowledge Finland ry, dvs. Avoin tieto ry (OKFI) (på finska) är en icke-vinstdrivande förening som grundades år 2012 och som främjar öppnandet och utnyttjandet av information. Föreningen fungerar som partnerförening för det internationella Open Knowledge-nätverket i Finland. Föreningen är ett nätverk av några hundra ledamöter, ett dussin samfund och ett par tusen personer. Nätverket består av ett aktivt kärnteam av cirka 40 proffs och aktivister som främjar föreningens ambitioner genom både projekt- och påverkansarbete.

Tietoyhteiskunnan Kehittämiskeskus ry (TIEKE) (på finska) är en oberoende, icke-vinstdrivande finländsk förening vars uppgift är att samla aktörer från informationssamhället för att utveckla det finländska informationssamhällets praxis för medborgarnas och näringslivets bästa. Föreningen består av både privata företag och organisationer inom den offentliga och tredje sektorn. TIEKE fokuserar på utveckling av digital kompetens, främjande av digitala verksamhetsprocesser och Vaikuttaja-Verkottaja-Vauhdittaja-verksamheten. TIEKE organiserar nätverksverksamhet som identifierar utvecklingstrender och digitala behov av samhällsutveckling och påskyndar en samhälleligt effektiv och eftertraktad utveckling.

Vetenskapliga samfundens delegation (VSD) samordnar den nationella strategin för Öppen vetenskap och forskning och de riktlinjer, rekommendationer och anvisningar som ingår i den. Dessa styr i hög grad öppnandet av information vid läroanstalter på högre nivå och forskningsinstitut (forskningsartiklar, undervisningsmaterial, undervisningspraxis, verksamhetskultur). VSD:s arbete har på riksnivå fört samman bland annat forskare, universitetsbibliotek, vetenskapliga föreningar och statliga ämbetsverk. Mer information på webbplatsen för öppen vetenskap.

Målet med nätverket för öppen information är en så öppen tillgång till information som möjligt i sydvästra Finland. Viktiga mål är att stärka kunskapsbasen för utvecklingen och beslutsfattandet i regionen, stödja det civila samhället och förbättra förutsättningarna för affärsverksamhet.

I nätverkets centrum står Lounaistieto, Åbo stad och Turku Science Park Oy. Även representanter från andra lokala organisationer deltar. Alla som är intresserade av ämnet, såsom representanter för kommuner och övrig offentlig förvaltning samt läroanstalter och föreningar, företagare och applikationsutvecklare, är välkomna att delta i nätverket. Nätverket främjar i stor utsträckning utnyttjandet av geografisk information och öppna data. Bekanta dig närmare med nätverket för öppen information i Egentliga Finland.

Myndigheternas öppna nätverk är en offentlig Facebookgrupp som har uppstått ur en vilja att överskrida gränser och förnya den offentliga förvaltningen och göra den till en öppen och effektiv möjliggörare. Nätverket är en mötesplats för förändringsagenter, ett marknadstorg för information, ett område för utbyte av idéer och en cirkel för att sparra vilda visioner.

Wikimedia Suomi eller WMFI (på finska) är den internationella Wikimedia-stiftelsens finländska partnerförening som koordinerar de finskspråkiga Wikimedia-projekten (såsom Wikipedia, Wikiopisto, Wikikirjasto). Eftersom alla Wikimedia-projekt grundar sig på öppen information är WMFI en central användare av öppen information. När det gäller öppna data är Wikidata det viktigaste Wikimedia-projektet.