Allmänt

Syftet med skogsnätverksutredningen är att visa det aktuella tillståndet för det skogsekologiska nätverket i Åboområdet, inklusive skogar och trädbevuxna områden. Skogsnätverket består av skogsnätverksområden, ekologiska förbindelser mellan dem samt markeringar som beskriver förbindelsernas funktionalitet och utvecklingspotential. Skogsnätverksområdena visar den ungefärliga placeringen av skogar och trädbevuxna områden i nuläget och fungerar som bakgrund för nätverksförbindelserna. Utredningen lyfter fram brister och sårbara punkter i förbindelserna samt identifierar områden som kräver vidare utveckling. Utredningen färdigställdes sommaren 2022 och materialet uppdateras vid behov.

Förklaring av använda beteckningar

Skogsnätverksområden

Skogsnätverksområden visar den ungefärliga placeringen av befintlig trädbestånd enligt aktuell detaljplan. Områdena är indelade i tre ägarkategorier: stadens, privata och arrenderade områden. Baserat på storlek och skogens karaktär klassificeras områdena i fyra kategorier, lika för alla ägarkategorier:

Kärnskogar är de största och mest sammanhängande skogsområdena och utgör grunden för nätverket. Skogar och lundar är mindre än kärnskogar men har skiktad vegetation och undervegetation, ofta mycket viktiga för nätverket. Trädbevuxna parker omfattar trädbevuxna delar av byggda parkområden, särskilt viktiga i tätbebyggda stadsmiljöer. Trädbevuxna stödområden är mindre än lundar och saknar ofta skogsvegetation, t.ex. gårdsträd eller trädbevuxna ödemarker.

Trädalléer

Trädalléer består av enskilda träd i rad och markeras särskilt där de ingår i skogsnätverket. Befintliga trädalléer delas enligt ägande: stadens, privata eller arrenderade områden. Dessutom markeras planerade trädalléer enligt framtida detaljplaner.

Förbindelser

Skogsnätverksförbindelser visar trädbevuxna rutter som arter kan använda för att röra sig mellan skogsområden. Förbindelserna utgör det ekologiska nätverket och delas enligt ägande och ekologisk betydelse:

Stamförbindelser är de viktigaste och binder samman skogar och kärnskogar. Regionala förbindelser binder samman stamförbindelser, ofta via mindre skogar, och är särskilt viktiga nära stadskärnan. Lokala förbindelser kompletterar andra förbindelser, är ofta smalare och ekologiskt svagare men ändå lokalt betydelsefulla.

Barriäreffekter

Barriäreffektmarkeringar visar var förbindelser bryts och påverkar deras funktion. De klassificeras enligt bredd:

• Mycket stark (40–60 m)
• Stark (20–40 m)
• Måttlig (10–20 m)

Kritiska punkter

Kritiska punkter är sårbara delar av nätverket, ofta med flera ägarkategorier och/eller betydande barriäreffekter.

Källor

Skogsnätverksområden har delvis hämtats och modifierats från skogsdata som förvaltas av Åbo stads underhållsavdelning samt från öppna skogsresursdata från Skogscentralen (4/2022, CC BY 4.0). Mindre skogs- och trädbevuxna områden har digitaliserats manuellt med hjälp av flygbilder och krontäckningsmodeller. Värdefulla skogsområden har sammanställts från miljöskyddsdata, underhållsavdelningens skogsdata samt Skogscentralens data. Förbindelserna och deras klassificering har definierats utifrån skogsområden och stöds av miljö- och planeringsdata.