7. Uppföljning av utnyttjandet av information
Denna fas kan till exempel genomföras så här
Den person som främjar informationsdelning i organisationen
- följer upp användningen av publicerade data och nyttan av användningen.
- rapporterar om användningen av och nyttan med data.
Uppföljning av användningen
I det här skedet beskrivs varför och hur organisationen kan följa upp användningsgraden för öppnat informationsmaterial.
Det finns inga officiella rekommendationer för uppföljning av användningsgraden för öppnat informationsmaterial.
Ofta ska investeringsbeslut i publikationer med öppna data motiveras med värdeskapande, dvs. nyttan av investeringen. Organisationen har också kunnat ställa upp kvantitativa mål i anslutning till detta. Det är viktigt att mäta fördelarna med öppna data så att de kan rapporteras och för på basis av dem kunna motivera investeringar i fortsättningen.
Organisationer som redan öppnat information är ofta intresserade av hur mycket deras informationsmaterial har tittats på eller laddats ner i dataportalen. Det är viktigt att observera att uppgifterna om visning och nedladdning av informationsmaterial som publicerats i dataportalen eller i en annan webbtjänst inte berättar om huruvida informationsmaterialet egentligen har utnyttjats och hur. Men det kan ge en indikation på hur det öppna informationsmaterialet väcker intresse.
Det är svårt att mäta öppna data, men det är möjligt att mäta och bedöma omfattningen av användningen. Möjliga mätningsmetoder är till exempel statistik över filens visning och nedladdningar samt användningen av gränssnittets användningsstatistik. Dessutom kan man till exempel mäta mediesynligheten, antalet organisationer och applikationer som utnyttjar data. Information om användningen av öppna data kan samlas in till exempel med hjälp av medieuppföljning (nyckelord), enkätundersökningar och genom att erbjuda olika incitament för att berätta om användningen av data.
Exempel på mätmetoder
| Delområde av mätningen | Exempel på mätare |
|---|---|
| Nedladdningar | Antal filer som laddats ner |
| Visningar | Antal filer som bläddrats |
| Användning av gränssnittet | Användarstatistik för gränssnittet |
| Uppföljning av utnyttjandet | Medieuppföljning och tidningsartiklar |
| Uppföljning av utnyttjandet | Antal organisationer som utnyttjar |
| Uppföljning av utnyttjandet | Antal utnyttjande applikationer |
| Uppföljning av utnyttjandet | Användning av data i hackathoner |
| Uppföljning av utnyttjandet | Högskolornas kontakter |
| Respons | Kontakter, antal, innehåll, bakgrundsorganisationer |
Uppföljningen av användningen av publicerade data påverkas också av i vilken form data har publicerats. Det är möjligt att få olika statistiska uppgifter om hur data som publicerats i dynamiskt format, dvs. ofta som gränssnitt, används och det är relativt lätt att följa upp hur de används. Däremot är det svårare att följa upp användningen av statiska data, dvs. filer.
Publicering som fil
Statiska data laddas i allmänhet ner endast en gång, varefter användaren kan använda dem obegränsat. Nedladdningarna av statiska data berättar inte nödvändigtvis något om omfattningen av användningen av data eller om hur effektiv publiceringen av data är. Dessutom tillåter licenserna för öppna data vidaredelning av data, så även andra aktörer kan dela filer i sina egna tjänster. Till exempel kan ett enskilt medium ladda ner material en gång, utifrån vilket man gör en nyhet som sprids i flera medier. På så sätt kan en nedladdning ha stor effekt.
Publicering som gränssnitt
Det är möjligt att samla in analyser om användningen av gränssnitt som du kan utnyttja för att utveckla gränssnittet och eventuellt också för att förbättra datakvaliteten. Man kan använda olika program, som till exempel Google Analytics, för att sammanställa statistiken. Analyser kan samlas in till exempel om den allmänna användningsvolymen -och sätten för data, gränssnittsanrop och var användarna befinner sig. Om gränssnittet är bundet till en API-nyckel kan det användas för att urskilja dataanvändarna. API-nycklarna kan också delas anonymt, varvid användarna av informationen förblir anonyma och API-nyckeln inte försvagar öppenhetens grundprinciper.
Uppföljning av fördelar
I det här skedet beskrivs hur organisationen kan följa upp fördelar av att använda öppnade informationsmaterial.
Det finns inga officiella rekommendationer för uppföljning av fördelar med den öppna informationen.
Det är omöjligt att exakt bedöma nyttan och effekterna av att öppna data, eftersom öppnandet har många indirekta fördelar som är svåra att mäta. Det finns inga etablerade bedömningsindikatorer för datagenomslagskraften, eftersom utvecklingen av forsknings- och mätmetoder bara har börjat.
I de organisationer som redan öppnat information har man strävat efter att efter öppnandet följa upp och mäta effekterna och effektiviteten av att data öppnas.
Information om effektiviteten av öppna data kan fås till exempel genom att:
- samla in statistik om hur ofta data laddas ner och i mån av möjlighet om användningsfall.
- följa upp hur data används i nya tjänster, innovationer och applikationer.
- samla in information om effekterna av data direkt från dem som utnyttjar den med hjälp av olika enkäter.
- göra en kostnads-nyttoanalys av de ekonomiska fördelarna med att öppna data. Det är dock svårt att mäta det ekonomiska värdet av flera fördelar.
- låta göra utredningar eller undersökningar i ämnet.
Vid bedömningen av konsekvenserna lönar det sig att beakta datalagrets hela livscykel samt konsekvenserna av öppnandet ur ett bredare samhälleligt perspektiv. Genom att bedöma effekterna kan organisationen utveckla sin effektivitet, genomföra sitt offentliga uppdrag bättre och öka transparensen. Uppföljning.