8. Stöd till dem som utnyttjar informationen

Denna fas kan till exempel genomföras så här

Den person inom organisationen som främjar informationsdelning tillsammans med kommunikationsenheten

  • stöder dataanvändningen genom att erbjuda användarna enkla responskanaler.
  • samlar in respons från dem som utnyttjar data.
  • ordna olika evenemang för att främja dataanvändningen, såsom hackathoner, där man utnyttjar de data som organisationen publicerat.

Stöd för användningen

I det här skedet beskrivs hurdant användarstöd organisationen kan erbjuda användarna av informationen och hur användarnöjdheten kan mätas.

Det finns inga officiella rekommendationer för användarstöd och mätning av användarnöjdheten.

Enbart öppnande av information leder sällan till att informationen utnyttjas. För att informationen ska kunna vidareutnyttjas måste man

  • aktivt informera om dess existens,
  • på olika sätt stöda användningen av den och
  • samla in feedback.  

Det är viktigt att stöda användarna och samla in feedback, eftersom det förbättrar interaktionen mellan organisationen och användarna och sannolikt ökar användningen av informationen. Responsen kan till exempel hjälpa till att förbättra datakvaliteten och användbarheten. Kvaliteten på och mängden utomstående respons kan variera, men det kan finnas mycket goda insikter bland dem. 

I organisationer som redan öppnat information har man i allmänhet försökt förbereda sig på att svara på responsen från användarna. Användarna måste kunna lita på att deras önskemål hörs och att data utvecklas användarorienterat.

I användarstödet kan man i mån av möjlighet utnyttja öppna responskanaler där alla användare kan se andras feedback, eftersom alla på så sätt drar nytta av feedbacken. Sådana kanaler underlättar skapandet av ett samfund med öppna data och främjar utnyttjandet av data. Samtidigt effektiviserar de arbetet, eftersom samma meddelanden och respons inte behöver besvaras flera gånger. Det lönar sig för organisationen att välja sådana responskanaler som lämpar sig bäst för organisationen och dem som utnyttjar materialet, med beaktande av organisationens resurser.

Den allmänna uppfattningen är att mycket lite respons ges på öppet informationsmaterial. Ett informationsmaterial som orsakat mest användarrespons och frågor har varit Helsingfors stads inköpsfakturadata. 

Sätt att erbjuda användarstöd 

Röktest-intervju

I programtestningen används ett så kallat röktest i stora drag för att testa om programmet fungerar alls. På samma sätt kan data lämnas ut för granskning till utvecklaren, som snabbt kan säga om det är något grundläggande fel i publikationen. På så sätt kan man snabbt korrigera enkla fel i publiceringsprocessen. Ofta lönar det sig att röktesta den nya dataöppningen med hjälp av dem som utnyttjar data och be dem använda data på försök.

E-post 

E-post är en enkel respons- och stödkanal, upprättandet av den kräver inget separat utvecklingsarbete eller särskilt tekniskt kunnande. Det är viktigt att se till att responsen besvaras tillräckligt snabbt och högklassigt. Det kan vara bra att skapa en egen e-postadress för organisationens öppna data, till exempel med formatet avoindata@[organisaatio].fi.

I tjänsten avoindata.fi kan du definiera en administratör för varje öppnat datamaterial. Administratören ansvarar för datamaterialets innehåll och responsen på det. Om de som utnyttjar informationen till exempel stöter på problem i användningen av informationsmaterialet kan de skicka ett meddelande till administratörens e-postadress som fastställts i datamaterialets metadata.

Diskussionsforum

Flera dataportaler erbjuder en diskussionsspalt bland annat för kommentarer om informationsmaterial. Syftet med diskussionsforumen är att vara en enkel kanal för diskussioner mellan dem som öppnar och utnyttjar data. Alla kommentarer är offentliga, dvs. alla som utnyttjar data kan se varandras kommentarer. Detta underlättar både administratörens och användarens arbete, eftersom samma frågor då inte behöver ställas eller besvaras flera gånger. I diskussionsforumet kan dataadministratören också berätta om ändringar i data.

Exempel på utnyttjande av öppen källkod

Ett av de effektivaste sätten att stöda användningen av information är att erbjuda ett exempel på öppen källkod vid utnyttjande av information. Till exempel kan man publicera ett exempel på öppen källkod för användningen av programmeringsgränssnitt. Med hjälp av exemplet sparar den som använder gränssnittet ofta tid.

Exempel på användningen av gränssnitt

Om du publicerar dina data med hjälp av programmeringsgränssnitt är det bra att erbjuda dem som utnyttjar data ett exempel på hur programmeringsgränssnittet kan utnyttjas. Exemplet hjälper utvecklaren framåt även när dokumentationen är bristfällig. Genom att presentera hur gränssnitten fungerar för applikationsutvecklarna får du feedback om hur de fungerar och hjälp med att utveckla gränssnitten.

Mätning av användarnöjdheten

Det är bra om organisationen då och då mäter hur nöjda användarna är med det informationsmaterial som organisationen delar. I samband med mätningen kan organisationen fundera på eventuella utvecklingsåtgärder. Samtidigt kan organisationen få information om hur den information de delar har utnyttjats. 

Användarnöjdheten kan utredas till exempel genom att publicera en enkät i sociala medier där man frågar potentiella användare om vilken information de har utnyttjat, för vilket ändamål, hur ofta och om utnyttjandet har varit problemfritt. Om organisationen känner dem som utnyttjar informationsmaterialet kan man också utreda nöjdheten med intervjuer.

Helsinki Region Infoshares enkäter om användarnöjdhet

Helsinki Region Infoshare har genomfört enkäter om användarnöjdhet med vilka man bland annat har frågat vad öppna data i HRI-tjänsten har använts till och i vilket format data helst skulle utnyttjas. Med hjälp av enkäten har HRI-tjänsten fått värdefull respons som beaktas i de fortsatta åtgärderna. Bekanta dig med resultaten från HRI:s enkät om användarnöjdhet år 2021 (på finska).

Övriga stödkanaler

Om stödbehovet är stort kan även telefonsupport vara till nytta. Kontaktuppgifterna ska vara lätta att hitta till exempel på organisationens webbplats, så att användarna lätt kan ta kontakt i problemsituationer. Om samma frågor ställs upprepade gånger kan det ibland vara nödvändigt att grunda en Vanliga frågor-del. 

Utvecklarsamarbete

I det här skedet beskrivs hur organisationen kan främja samarbetet med användarna av information och utvecklargemenskapen.

Det finns inga officiella rekommendationer för samarbetet med användargrupper.

Behoven och kompetensen hos dem som utnyttjar information varierar. Till exempel kan en del av dem som utnyttjar eller utvecklar information ha behov av samarbete med dem som öppnar informationen, medan andra inte har behov av samarbete, utan vill utnyttja informationen på egen hand. Man kan svara på eventuella samarbetsbehov till exempel genom att ordna evenemang för dem som utnyttjar informationen eller genom att utse en gemenskapsansvarig i organisationen som samtalar och samarbetar med användargemenskapen. I fas 2 Nätverk som främjar samarbete beskrivs ekosystem och nätverk för öppen information, som det finns många av.

Det är bra om organisationen samarbetar intensivt med utvecklarna och i deras kanaler. Utvecklare och experter inom datavetenskap (eng. data science) är mycket efterfrågade och sysselsatta i Finland och runtom i världen. Kommunikation om öppna informationsmaterial och samarbetsmöjligheter i anslutning till dem sker ofta via flera kanaler och i vissa fall har budskapet spridits effektivt via informella nätverk och möten.

Målet med utvecklarsamarbetet är att underlätta vidareutnyttjandet av information och effektivisera genomslagskraften av den kommunikation som produceras för att stödja den. I utvecklargemenskaper stöder olika aktörer varandra.

Exempel på användarsamarbete

Intresset för öppna data kan väckas till exempel med olika hackathoner. Utöver hackathonerna vore det också bra att ordna mer långvarig verksamhet som stöder utnyttjandet av data. 

Ultrahack och Junction-hackathoner

Ultrahack och Junction ordnades båda för första gången år 2016. Både Ultrahacks och Junctions evenemang har också ordnats i Finland. Utmaningar med öppna data har varit med i båda hackathonerna under flera år. Den totala summan av Ultrahacks olika priser var en miljon euro. Över 20 000 personer från 107 länder har deltagit i Junction. 

Läs mer om Ultrahack (på engelska).

Läs mer om Junction (på engelska).

Industryhack

Industryhack var riktat till befintliga företag som med hjälp av hackathon fick möjlighet att visa sin kompetens till exempel för stora företag. Under 2017−2021 ordnades tiotals Industryhack evenemang. Bland dem fanns också utmaningar med öppna data. År 2021 köpte Spinverse Industryhack (på engelska)

Hack4OpenGLAM

Hack4OpenGLAM är en öppen kulturhackathon, ett evenemang där man skapar tillsammans och som främjar öppen tillgång till kulturarv. GLAM är en förkortning av de engelska orden Galleries, Libraries, Archives och Museums, dvs. gallerier, bibliotek, arkiv, museer. Evenemanget för samman innehållssamfund, GLAM-experter, förespråkare för öppet kulturarv, kreativa aktörer inom digitala medier samt utvecklare av verktyg och plattformar för att lära sig, arbeta och skapa tillsammans. 

Evenemanget ordnades första gången år 2020 som en del av Creative Commons Global Summit. AvoinGLAM, som samarbetar med Open Knowledge Finland, Creative Commons Finland och Wikimedia Finland, ordnade evenemanget även år 2021. Det lokala kreativitetsorienterade evenemanget blev en global succé.

Mer information om evenemanget Hack4OpenGLAM (delvis på engelska)

Helsinki Region Infoshares utvecklarsamarbete

Öppna data utnyttjas av många aktörer och alla aktörer kan inte nödvändigtvis nås för dialog och samarbete. En del av användarna deltar dock aktivt till exempel genom att ge feedback om data och delta i evenemang med anknytning till öppna data. Användarna kan följa med kommunikationen om öppna data bland annat via nyhetsbrev eller sociala medier. 

Evenemang med anknytning till öppna data kan ordnas som traditionella närvaroevenemang eller virtuellt på olika plattformar. Fördelen med virtuella evenemang kan vara ökade möjligheter att delta och lättare arrangemang, medan diskussionen kan vara mer naturlig vid närvaroevenemang. 

HRI ordnar till exempel HRI Loves Developers-utvecklarträffar där det finns data om ett visst tema (antingen redan öppnade eller vars öppnande planeras). Mer information om HRI:s utvecklarsamarbete.  

HRI erbjuder också anvisningar för dem som utnyttjar och öppnar data.

Webbutbildningar för de som utnyttjar information

P2PU Kursen för öppnare av data (på finska) utreder bakgrunder i anslutning till öppna data, samhälleliga förändringar samt praktiska åtgärder ur dataägarens synvinkel: hur man i praktiken öppnar och publicerar data så att den gagnar så många som möjligt.

P2PU Kursen för utnyttjare av data (på finska) behandlar ämnet ur synvinkeln för den som vidareutnyttjar data. På kursen bekantar man sig med hela processen från sökning av öppna data till bedömning av dess tillförlitlighet, städning, publicering av slutsatser och resultat. Den som avlagt kursen kan utnyttja öppna data för att beskriva fenomen eller för att utveckla applikationer.

Datademo-finansieringsförsök för utvecklare

År 2014 genomförde tjänsten Helsingfors Region Infoshare för huvudstadsregionens städer i samarbete med Open Knowledge Finland ry och Sitra en finansieringsmodell med namnet Datademo. I rapporten om Datademo-försöket (på finska, Google docs) beskrivs processen och dess resultat. Syftet med försöket var att inspirera utvecklare att skapa nya lösningsmodeller som på ett eller annat sätt främjar demokratin genom att utnyttja öppna data. I Datademo delades sammanlagt 48 000 euro ut för att förverkliga de bästa idéerna. Under året delades finansieringen ut via en transparent process till sammanlagt 24 olika förslag.